Bloggtoka tänker ni...

...overload säger jag!

Jag visste att det skulle bli lite stressigt i början av december, det är nämligen till att flytta på lördag. Däremot räknade jag kanske inte med att det skulle ramla ett konfirmationsläger och en världsscoutjamboree över mig ganska samtidigt. Dessutom har vi grupparbete i skolan... och så har vi ju faktiskt färdighetslektioner och föreläsningar och fan och hans moster där ovanpå...

Snö... är härligt. Men ganska opraktiskt när man ska flytta. Jag kan inte cykla heller, lyckades få upp låset idag, efter att ha haft cykeln stående utanför Filmstaden i två veckor. Men jag vill ju fortfarand einte cykla på det här underlaget, snöblask eller fruset snöblask. Jag har inget dödslängtan, alltså går jag. Men att gå tar längre tid, vilket gör att allting blir ett stort projekt.

Alldeles för lite tid, och alldeles för få ljusa timmar på dygnet... och hjälp vad jag kommer behöva plugga i jul!

Tillbaka i skolan

Har haft sex toppenveckor ute i verkligheten! Tack underbara handledare, patienter, andra studenter och övrig personal!!! Nu är jag säker på att jag kommer gå klart den här utbildningen, även om det kanske bara blir för att kunna försörja mig genom en annan...

Så, tillbaka i skolan i fredags. Det började med en kalldusch, bakläxa på auskultationsuppgiften. Har därför spenderat helgen med herrarna Wilmore, Costill, Sand, Sjaastad och Haug. Men också med Elise (som vänligt nog lånade ut Wilmore & Costill till mig), vars arbetsplats jag besökte. Det slutade med att jag, förutom att få låna boken, blev inbokad på hennes spinningpass på onsdag. Puh! Hur ska det här gå?!

Men jag ser trots allt fram emot den kommande veckan. Kommande föreläsningar om ryggundersökningar och ortopedi! Me like ortopedi! Frakturer is the shit! Fast nu blir det mer andra typer av fel, men det går också bra...

Lite ljus i mörkret

Sista dagen i andra veckan på första praktikplatsen. Tycker det är jätteroligt, lärorikt och intressant... så när man behöver stanna hemma på grund av en förkylning, då blir man lätt lite deppig...
Men så dyker det upp ljusglimtar i mörket, lite bitterhets-te med Ellen som också sitter hemma med förkylning. Ett mail från en av lärarna som säger OK till att auskultera det anpassade träningspass som jag blivit inbjuden till av instruktören. Känslan av att trots allt må lite bättre idag.

På måndag är det bara på det igen, sen blir det ortopeden i tre veckor...

"...uti diket ligger lilla Anna, hon blev påkörd, fick en höftfraktur. Ekipaget ville inte stanna, nu är Anna sen och far blir sur" -ur Skillingtrycksmedley, Finlands bryggeri, Krischanstaspääxet sommaren 2004

Vad trött man kan vara då...

En veckas praktik avklarad. Jag är dödstrött. Man märker hur mycket man vanligtvis sitter ner som student, för nu när jag står upp större delen av dagen säger kroppen stopp, jag somnar som en stock när jag kommer hem på eftermiddagarna.

Annars är det toppen ute i verkligheten. Fast jag tror jag blir yr av att åka hiss... något är fel.

Nöjd som bara den!

Jaha, nu tror alla att jag menar att jag är nöjd med det politiska läget... det ska väl ganska mycket till för att man ska vara nöjd, oavsett hur man röstade. Men jag tänkte inte svärta ner den här dagen ännu mer, det räcker med TV-program, tidningar och Facebook-statusar...

Nej, jag är vansinningt nöjd med hur bra Nisses café gick i helgen! Jag hade ett gött jobbarlag, en välmottagen meny och mycket gäster. Kan det bli bättre?

Dessutom är jag sjukt nöjd med att ha spikat veckans meny, kollat upp jobbare och börjat strukturera inköpslista!

Det kommer bli kalasgött på söndag också, jag är övertygad!

Förvirring råder

Jag är som sagt osäker på vad jag egentligen gör på min utbildning... dessutom tycker jag inte alls om grupparbeten (ärligt talat, hur lätt är det för åtta personer att göra en powerpoint-presentation?). Så det är kanske itne så konstigt att jag verkligen tycker att utbildningen suger just nu. Hoppas det lättar nästa vecka, sen är det praktik i sex veckor. Därefter hoppas jag ha lite mer styrning på mig själv, och framför allt veta om det här är ett yrke jag kan tänka mig att ha.

Bra mycket roligare är att Toddyspexet vi inte filmade i våras... ska vi filma i oktober! Ska bli kalaskul att filma Al Capone! Göttigt!

Nystart

Det hände till slut, jag blev så trött på den gamla bloggen att jag helt enkelt gick vidare och skapade en ny, förhoppningsvis med bättre funktion...

Så där sitter man, inte speciellt trött, men väldigt orolig för att det inte känns helt rätt. Det här med utbildningen, det pendlar från enormt intresse till totalt ointresse, och tyvärr hänger ordet "ointresse" ofta över ordet "sjukgymnastik", vilket ju är okej om man utbildade sig till bilmekaniker eller kock, men kanske inte när man går tredje terminen på sjukgymnastprogrammet. Det ska pratas med studievägledaren i alla fall, jag ska bara komma ihåg att ta kontakt med henne. Om några veckor ska jag ut på praktik också, det ska bli skönt att se verkligheten istället... bilda sig en riktig uppfattning om yrket.

Betydligt roligare, och mindre ångestframkallande är att jag lite oväntat gått och blivit Nisses-förman på Krischansta Nation. Jag, förman för ett mat-utskott! Men det ska bli jättekul att dra i faktiskt.

Något anat mycket trevligt är att bästaste Annan idag går upp på scen i Jesperspextet Anne Bonny, som har återpremiär idag. Jag ska dit och stötta från publikhavet.

Imorgon: Pajbak och sen kräftskiva med eminenta 100-klubbare!